Glömda frön ihågkomna

 

Växter som höll det gamla fattiga Sverige vid liv i århundraden får nu nytt liv i projektet Glömda frön. Projektet är ett komplement till Ny svensk mat. Vi har på försök odlat några äldre bön- och ärtväxter som vi fått tillgång till genom Programmet för odlad mångfald. Vi har blivit överraskade särskilt av Gotlandslinsens och gråärternas egenskaper och smak och vill därför försöka skala upp dessa och föra ut dessa till lantbruket. Saken är att de är långa och gängliga och trassliga och kräver att vi odlar dem som man gjorde förr, med stöd av en annan baljväxt eller av stråsäd. Skillnaden idag är att vi inte gärna sår, skördar och tröskar för hand. I projektet Glömda frön provar vi att skala upp odlingen och genomföra alla steg från sådd till rensning. Vi har fått ett bidrag från WWF för att prova att samodla dessa växter med stråsäd och lyfta in dessa kulturväxter i det moderna lantbruket.

Samodlingen har många fördelar. Den ger två skördar på samma fält, en baljväxtskörd och en spannmålsskörd. Georg Carlsson på SLU och Hushållningssällskapet på Skepparlöv har också konstaterat att samodling har en positiv effekt för båda grödorna. Till detta kommer baljväxternas naturliga kvävefixering och fördelar i växtföljden. Sammantaget är vinsterna för miljön påtagliga eftersom det minskar behoven av fossila bränslen och handelsgödsel.

Vi tycker att det är lite kul att grödor som en gång rationaliserats ut och glömts bort nu kan leda oss tillbaka till ett mer långsiktigt hållbart lantbruk.

Ny svensk mat i Riksdagen

Åsa Coenraads, moderator och Gunnar Backman
Foto: Ulrika Heindorff

Maten, klimatet och hälsan var i fokus när en grupp riksdagspolitiker från olika partier och medarbetare från Miljö och jordbruksutskottet träffade forskare och livsmedelsutvecklare på onsdagen. Ny svensk mat var inbjuda för att berätta om livsmedelsinnovation och hur vi arbetar för att få fram ny mat som är klimatsmart, som vi kan producera i Sverige och som möter högt ställda krav från konsumenterna.

En slutsats från mötet var att vi kommer att se förändringar av den mat vi producerar och äter framgent. Men för att få förändringar krävs både forskning, storskalig produktion samt förändringar i kosthållningen.

De satsningar som politikerna gjort hittills och de stöd som finns har varit betydelsefulla för småskaliga producenter. Det har varit bra! Men nu måste det komma mer resurser till forskning och till livsmedelsutveckling och storskalig produktion. Det är industrin som fyller hyllorna i butikerna.

Men, det är som alla vet inte lätt att ändra vardagsmaten. Där ligger den stora utmaningen. Det krävs att vi får ut kunskap till konsumenterna, rätt produkter och de rätta smakerna. Om vi ska nå målen med hållbara livsmedel så måste de nya produkterna vara nyttiga, billiga, enkla och framför allt goda.

 

Fokus på innovation

I år har vi haft en svajig sommar på många håll med mycket regn och låga temperaturer. Det har varit en utmaning, men vi kan konstatera att Sverige är ett land där det går att odla bl a sydamerikansk quinoa, etiopisk teff och japanska YinYangbönor.

Nya innovationer i form av produkter och livsmedelskoncept är på gång som vi kommer berätta mer om efterhand. Nu finns det idéer till nya livsmedel hos odlare, hos kockar och hos producenter så väggarna bågnar. Vi kommer inte ha en realistisk chans att se alla dessa innovationer förverkligas under projekttiden. Därför börjar vi redan nu arbeta på en möjlig fortsättning i någon form. Vi vill ta vara på detta smörgåsbord av möjligheter!

Skördetider

Efter en säsong som bjudit på lite utmaningar rent vädermässigt så har vi gått in i tider för skörd. Några fält har redan skördats och är i rens och tork medan vissa grödor är senare än normalt och kanske till och med kan skördas så mycket senare som 2-4 veckor jämfört med förra året.

Några av de mer värmekrävande grödorna har fått det väldigt svårt medan andra har tagit sig förvånansvärt väl under den senare delen av sommaren.

Samodling – en möjliggörare för innovativ storskalighet

Det finns en mängd intressanta baljväxter som traditionellt odlats med mycket manuellt arbete och/eller i liten skala. När det storskaliga jordbruket växte fram och arbetsinsatsen behövde minskas försvann många av de gamla kulturväxterna. Gråärtorna t ex har inte funnits med i växtförädlingen eller i utvecklingen av maskinteknik, livsmedelsutveckling och svensk matkultur.

Med dagens utmaningar och konsumenternas krav på livsmedlen har emellertid de gamla kulturväxterna kommit ikapp utvecklingen. Det är tydligt att samodling av vissa baljväxter med spannmål gör det möjligt att ta upp svårodlade eller lågavkastande grödor i storskalig produktion och samtidigt göra ekologiska och ekonomiska vinster. Fler av dessa växter är högintressanta för svensk matkultur.

Odlingssäsong 2015

Nu har årets planer vad gäller grödor kommit långt. Vi har knutit fler nya odlare till projektet och hittat utsäde för både fler sorter och större arealer i år. En kortfattad redogörelse för årets ser ut som följer.

Bönor
Bönor skalas upp i år så att några av våra samarbetspartners kan testa produktförädling med olika sorter och färger. Det blir prover av upp emot tjugo sorters bönor totalt och det ska skördas både torrt och försökt vad gäller bond- och åkerbönor. Smaktester och näringsanalyser kommer att göras. Samarbetet med projektet Eurolegumes fortsätter med ökad intensitet under året.

Ärtor
Utifrån förra årets tester så skalar vi nu upp försök med gråärter för att bättre kunna dokumentera odlingsförutsättningar och kunskap runt detta samt jobba med att hitta tillämpningar för de ärtor som vi valt att fortsätta med pga deras fina proteinkvalitet.

Linser
Vanliga röda linser är svåra att odla med lönsamhet i Sverige men vi har sett möjligheter att faktiskt odla exklusivare typer av linser och att det finns konsumenter som efterfrågar ekologiska och svenskodlade linser. Projektet kommer i år skala upp odlingar och testa samodlingslösningar, rensning och annan hantering med sikte att ta produkten till marknaden under nästa år.

Sädesslag
Teff är något vi fortsätter med efter fina resultat förra året. Det är främst uppskalning av utsäde som som gäller i år, fler analyser och att samla mer erfarenhet och kunskaper.
I år testar vi även några sorters hirs som vi hoppas kan ha förutsättningar att odlas i Sverige.
Om det går som vi hoppas så kommer vi också genom ett internationellt samarbete ha möjligheten att testa två sorters quinoa.

Lupiner
I år ska kommer vi äntligen ha möjlighet att arbeta med att hitta en process för att ta bort bitterämnen ur lupiner samt göra ett sortprov. VI ska kartlägga de mest intressanta och odlingsvärda lupinerna och se om vi kan hitta lämpliga tillämpningar.

Vad odlar man under vintern?

Inte så värst mycket kanske om man inte har varma växthus att tillgå. Trots det och att vi längtar till vårtider och frön i backen så är vintersäsongen intensiv med analyser och slutsatser från förra året, planering inför nästa säsong och inte minst att leta utsäde och vara kreativ i funderingar runt nya grödor och produktidéer.

Något av de intressanta saker vi lärt oss handlar om att vissa gråärter innehåller eftertraktade aminosyror och att det finns nya sorters åkerbönor med bra egenskaper för humankonsumtion. Det gångna årets provodlingar gav intressanta resultat som gör att vi kan testa tekniker för storskaliga satsningar i sommar och vi knyter samarbeten med livsmedelsaktörer för att ta de nya produkterna till marknaden.

Vi har fler odlare i nätverket i år och fler livsmedelsproducenter följer arbetet och tillför nya idéer och vi ser fram mot kommande odlingssäsong.

På tal om vinter och odling så har vi ändå sedan starten av våra försöksodlingar sedan fem säsonger bakåt också testat mycket grönsaker. Även att vi inte har fokus på grönsaker i detta projekt så vill vi ända nämna att det finns väldigt intressanta möjligheter att diversifiera svensk grönsaksodling genom odling av grönsaker som klarar kyla och till och med kan växa på friland i snö. Förutom att odla trendiga kåltyper som ex grönkål, så finns fler asiatiska sorter som Tatsoi, Bok Choi och liknande härdiga kåltyper. Dessa och liknande sorter kan sås så sent som september överleva en lättare vinter och producera grönt hela tiden. Förrförra säsongen så levererade vi till och med färska grönsaker skördade från ett frostvitt friland i Uppland till Årets Kock tävlingen så sent som andra halvan av november.

En visning över förväntan

Odlare, livsmedelsproducenter, kockar, forskare och studenter samlades i Skepparslöv för att smaka på nya svenskodlade bönor och ta en titt på sortförsöken på fältet. Intresset för baljväxter är enormt och det fanns inte plats för alla som ville delta. Många som arbetar med livsmedel ser stora möjligheter med att använda baljväxter dels för att de är läckra och goda, dels för att de är så användbara som ingrediens i mat. Efterfrågan från industrin ökar och vi känner att det är många som vill köpa svenskt.

Det är riktigt roligt att så många ungdomar från högskolan kom. Ungdomar idag är medvetna om mat och miljö. Vi har tidigare stött på attityder hos unga att bönor och ärtor är trista. Därför var det riktigt kul att se kökets linssoppa, böngryta och gråärtshummus ätas med god aptit.

 

Nyskördat i dubbel bemärkelse

Nu har linser, ärtor och bondbönor i våra sortprovningar skördats framgångsrikt. Vi var aningen oroliga då linser och viss ärt låg ganska mycket ner och såg aningen ojämnt mogna ut men resultatet ser än så länge fint ut. Väldigt spännande att skörda helt nya sorter såsom vissa unika gråärter och linser.

Helt nya svenskodlade bönor på butikshyllan med start idag!

Det viktigaste målet för projektet Ny Svensk Mat är att skapa fungerande livsmedelskedjor, dvs få en etablerad produktion och aktörer som odlar, förädlar och tar dessa grödor till marknaden. Idag kom den första produkten i en sådan kedja ut på marknaden. Genom Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter och Öländska och Skånebaserade odlare kan GoGreen nu erbjuda nya svenska bönor i nya fina förpackningar. Det är otroligt roligt och inspirerande för övriga produkter som är på gång inom projektet att vi nu har röda, vita och svarta bönor i produktion i Sverige som tidigare importerats. Redan i år skalas denna produktion upp och odlingskluster för ekologisk odling av dessa bönor är också igång i mindre skala i år.

Läs mer om bönorna på GoGreens hemsida och håll ögonen öppna i affären samt på denna och andra sidor efter nya produkter på svenskodlade baljväxter.